~ Hjärtat ~

Ja, som de flesta vet så har vårt lilla hjärta
hittat ut till oss :) Vilken underbar känsla, har knappt
insett att hon är vår, vår lilla söta bebis! Underbart! <3

Men, ska väl ta och berätta lite om vår tid på BB..
Åkte ju iväg först på torsdag (3mars), hade då värkar och
trodde att vattnet gått.. Men så va inte fallet, ingen vattenavgång
så vi sov kvar en natt på hotellet, för att sen nästa morgon (4mars)
kolla om de hänt nåt mera under natten. Men de hade
de tyvärr inte så vi åkte hem ist.
Va så skönt att få komma hem, ta de lugnt, äta nåt gott, se
nåt bra på tv.. Men när de blev dags för att krypa till kojs så
blev värkarna kraftigare.. De va så himla jobbigt, visste inte hur ja
skulle ligga. Men lyckades väl somna nån gång iaf!

Vakna runt 04.00 lördag morgon (5mars), hade fortfarande hemska värkar och
tyckte att de hade blivit ännu kraftigare.
Och som en blixt från klar himmel så gick vattnet! Kände både rädsla och en lättnad
när ja insåg att nu ska vi åka tillbaka och det är nu allt börjar!
Så kl 05.15 ca va vi påväg till förlossningen.. Va så himla trött så
somna i bilen påväg ner! Vilket va en riktig skönhetssömn :)
När vi kom till förlossningen fick vi ett rum, Sal 7, fick byta om
och så skulle de där mojängerna på magen..
Låg där och kände att de bara blev värre och värre, så vid
kl 9.00 ca kom narkos läkaren och jag fick ryggmärgsbedövningen.
Tacka gode gud för den säger ja, va de bästa beslutet ja gjort på bra
länge! All smärta släppte och ja fick sova och vila upp mig! Va så himla skönt!
Tyckte så synd om Kilen som fick sitta där i en stol, trött som en gnu! Men
han klagade inte en endaste gång! <3

Kl började närma sig 14.00, och då hade de börjat skuva på igen!
Blev så irriterade på sköterskorna just då, ja ringde, ville ha hjälp, hade
ont osv osv, men de sa bara kommer snart.. Typiskt att allt skulle
börja i skiftbytet :P
Men ja överlevde även detta och när kl blev 14.30 ca så hade ja börjat krysta!
Å herregud vilken upplevelse, vet inte om ja var rädd, glad, skräckslagen....
Går inte att beskriva! Å när barnmorskan säger att ja inte får krysta utan ta de
lugnt förstår ja att de är nära! Och sista krystandet 15.29, vilken känsla!
Bästa känslan ja har haft, och två sekunder senare ligger hon där på mitt bröst!
Min vackra och fina dotter, Naemi! (´v´) Är så stolt så ja vet inte vart ja ska
ta vägen! :)
Hade en mycke bra förlossning enligt mig, inte allt för hemska värkar,
de gick fort, hade hemskt bra barnmorskor och sköterskor och en helt underbar
pojkvän som ställde upp på allt! <3

Så, den 5 mars kl 15.29 kom vårat lillahjärta ut!
Naemi Kilen, vikt 3755 gr. längd 52cm! <3